onsdag 23 april 2014

Gråta lite till..

I need out

Jag vaknade igår med en stark känsla av att jag är klar med den här stan. Jag har ingen lust att bo här. Vara här. Jag har inget här. Jag har inget någon annan stans heller. Ord som "ångesthåla" och lockande erbjudanden om att flytta in hos folk, som tyvärr inte är möjliga, snurrar i huvudet. Rotlös.

Jag har så mycket poäng i hyreskön till ön att jag i princip kan välja fritt. Just nu finns det dock två (2) lägenheter att välja fritt emellan och ingen av dem verkar speciellt lockande faktiskt. Vad är viktigt för mig? Mawt, tänker jag. Jag behöver tydligen bo i närheten av en matbutik. Natur känns också rätt viktigt, jag älskar min lilla skog (a.k.a gamla soptippen) och jag skulle vilja ha gångavstånd till nåt ställe utan folk.

Det känns som om en faktisk flyktplan börjar ta form i bakhuvudet.

Och jag bara gråter ännu mera. Gårdagen utlöste en känslostorm av olika orsaker, prat om vad som varit och att jag faktiskt tog mod till mig trots att jag var rädd för resultatet. Och att jag inte blev om-blockad. Det blev dessutom alldeles för mycket aktivitet igår och jag blev överstimulerad, vilket gjorde att jag inte kunde sova. Det är väl bara att sitta här och snora..

Mitt paket ligger på kiosken, det känns lite glatt. Jag kommer börja gråta igen när jag öppnar det eftersom att jag vet att min vän har gjort nåt till mig, hon frågade vad min favoritfärg var och att jag "måste bära det annars jävlar". Eller nåt sånt.. Jag är som en tår-piñata idag.

tisdag 22 april 2014

Maten fixad

Jag träffade grannen när jag kom från affären, hon ville bara få ta ut sin hund och sedan drog vi iväg. Jag har hört mig för om en ny veterinär också, det första stället verkade rätt bra. Förutom att de inte hade Felix mat så vi var tvungna att åka till det andra stället.

Ska jag orka städa sovrummet på det här också? Klockan är tre, snart dags att sova ju.

Vi pratade lite om det här med tillsatser i mat och så vidare, men hon förstår ju inte riktigt. Hon tycker att jag "nojjar" när jag inte vill äta svartmögel.

Massor att göra

Tvättstugan är avklarad, och jag kastade mig in i duschen när det vankades nytumlade kläder. Jag måste till affären och jag måste styra upp matsituationen för kidsen idag. I alla fall ha en plan. Jag har mailat Animail men inte fått nåt svar än. Jag har också begärt mail när mina produkter åter kommer in i lager, men jag har haft problem med det tidigare.

Jag väntar paket från söderut också, inte jättemycket söder men södrare. Jag har köpt en bunt smyckesprylar av en vän. Hon lovade överraskningar och present också, för att jag var ledsen och arg häromdagen, eller för att hon tycker om mig. Det kommer nog inte idag, eftersom att det var röd dag igår och jag måste vänta på en avi. Eller så orkar brevbäraren bära ut det, vi kan hålla tummarna?

Jag ska nog försöka få tag i grannen igen, om hon vill köra mig till vetten så jag kan köpa mat där.. Jag tänker inte ens fråga den andra grannen eftersom att jag tog väldigt illa upp när jag sist bad om hjälp, för att jag satt i skiten, och jag inte ens fick ett "jag kan inte", eller "jag har inte tid". Jag avskyr att be om hjälp och när man blir totalt ignorerad så får det vara.. Då bär jag hellre hem den.

Jag skickade ett meddelande till en av de där som inte längre tycker att de vill ha mig blockad. Det är läskigt, och jag känner kräkan i halsen bara av att tänka på det. Magen knyter sig. Det är tur att jag inte fick i mig mycket till frukost när jag satt och funderade på allt svartmögel som fanns i min marmelad. Min nya tillsats-fixering måste få ett eget inlägg nån dag.. Hursomhelst så har jag tänkt på att skicka det där meddelandet, och vägt allt i min mentala våg, pratat med en mycket klok vän på andra sidan atlanten, tvekat, raderat, ångrat och funderat lite till. Till slut kom jag fram till att det enda slutet på mina funderingar är att skicka ett meddelande, oavsett vad jag får för respons.

söndag 20 april 2014

Well this is fun..

Pengarna trillade in och jag skulle beställa hundmat i fredags, men den var slut. Den är även snart slut här hemma, och med leverans och så vidare så vet jag inte riktigt hur jag ska lösa det här. Måndagen är ju röd dag. Jag hatar röda dagar.

Men sen tänkte jag att eftersom även Felix blötmat är slut så får jag väl beställa en mindre säck med hundmat till Stella som kostar nästan lika mycket som en stor säck med hundmat, men vem bryr sig om pengar. Då ser jag att även kattmaten är slut. Kattmat kan jag väl visserligen GÅ och köpa men jag är inte så sugen på att bära 14 kilo några kilometer. Eller hur långt det nu är. Stella är inget att ha som promenadsällskap med sin trasiga tass heller..

Så jag suckade och tänkte att det här är inget jag kan lösa idag. Eller imorgon. Eftersom att det är röda dagar på grund ut av nåt som ingen bryr sig om. Jag tänkte att "det är väl lika bra att fortsätta beta av dagens lista" och gick och borstade tänderna. Och min lösa tandskärva trillade ut. Så nu har jag en vass, kantig, jävla framtand som jag inte heller har råd att laga eftersom att gubbjäveln till läkare inte skriver mitt jävla intyg.

Kul.

Jag har pms också.

måndag 14 april 2014

Grinig

Jag såg att en av mina spel-vänner gjort ett inlägg på fejjan om att hon "inte ville se" att folk postade saker med skadade och misskötta djur och så vidare för hon tyckte att det var jobbigt och skulle minsann radera alla som la upp saker som inte passade henne. Jag blev upprörd och skrev en egen tjurig status, och sedan raderade jag henne från mina vänner. Folk får väl leva i sin skyddade bubbla om de så önskar, men jag anser att det är ett av de stora problemen världen har idag, man vill inte se, man vill äta den billiga köttbiffen från affären och inte se hur de utländska djuren blivit behandlade och hur många av dem som dött i transporten. Man vill inte se försöksdjuren i ögonen, för man vill ha den där produkten utsmetad på valfri kroppsdel och inte tänka på hur många liv det kostar. Snabb tillfredsställelse handlar det om, vill ha, vill ha nu.

Jag är inte felfri, men jag försöker att tänka mig för.

Jag funderade en stund på att posta nåt i stil med "Kan alla sluta posta religiösa saker, jag vill inte se det, jag känner mig kränkt av era religioner, annars måste jag radera er." och se hur många av mina amerikanska vänner som skulle sätta i halsen. Jag får snällt scrolla mig igenom djungeln av bilder på Jesus och alla bibelord..

Sen tog jag ut min lilla hund, hon har slickat sönder tassen och får ta mycket korta promenader tills det har läkt. Hon gör så ibland, det är ganska typiskt bullar har jag förstått och under de åtta år jag har haft henne så har hon ju ändå överlevt. Hon är en välmående och glad hund, frisk framför allt. Jag har haft hund i 20 år, min första hund mådde också utmärkt, han blev elva år och sedan tog cancern över. Jag har aldrig gått nån lydnadskurs, mitt mående är varierande och således också min ork och min ekonomi är ett vrak. Trots allt detta så har jag haft friska och glada hundar, inte tjocka trots bristande motion, inte magra på grund av matbrist, inte lidande på grund ut av uteblivna veterinärbesök. Men ändå, så finns det alltid någon som vill kritisera hur jag sköter dem..

Att hon inte hade bandage på tassen ifrågasatte grannkärringen, jag tröstade henne med att hon får ha en av mina strumpor på sig inne. Jag sa att jag tvättade tassen med steril saltlösning, det var heller inte bra, jag skulle köpa vad-det-nu-var på apoteket. Personen håller lydnadskurser och har ingen som helst koll på sin egna flock med hundar, och framför allt, min hund skiter inte blod år efter år och skulle hon göra det så skulle jag ta min skrala ekonomi och gå till veterinären.

Sammanfattningsvis så tycker jag att folk kan ge fan i att döma mig. Efter tjugo års hundägande, och tjugo års kritiserande, så bryr jag mig i och för sig inte så mycket längre. Jag insåg att man inte kan göra rätt, det spelar ingen roll vilken skola man följer, eller hur man väljer att hantera sin hund, det är alltid någon som har nåt att säga. Jag vet att min hund mår bra. Jag är nöjd med min hunds lydnadsnivå, även om hon inte kan gå "fot".


lördag 12 april 2014

Hit the woods


Solen sken så glatt idag att vi tog oss ut till skogen för att lufta själ och hjärta.

Sista droppen angående veterinären

Bästa inzi nämnde precis att det finns ett veterinärfoder för hyperthyroida katter, som Felix. Det här är ingenting jag har fått information om! Hans medicinering är ju inte optimal, han är övermedicinerad men alternativet är att han blir undermedicinerad och väldigt sjuk. Fodret kanske inte alls är lämpligt eller skulle fungera på honom, han har hittills ratat Hills produkter, men jag vill ha den informationen.

Jag är inga stora pengar, jag tror att det är där skon klämmer. Jag har funderat på hennes uttalande om att eftersom att han inte är försäkrad så får vi uppmärksamma hur han mår istället för att ta täta blodprover. Jag tycker nog att det är en ganska bra metod, det viktiga är ju hur han mår och beter sig, inte vad siffror säger på ett papper, men det kanske skulle "räcka" att andra djurägare också uppmärksammade sina katters beteende istället för att försäkringsbolagen ska betala ut feta pengar? Eller? Felix mår inte dåligt, han går inte hemma och lider för att det inte tas blodprov en gång i månaden. Hade han gjort det så hade jag trollat fram pengar genom att helt sluta äta, eller nåt sånt. Men jag är inte den genomsnittliga djurägaren.

Jag var på dåligt humör redan när jag vaknade, jag är (återigen) jävligt besviken på att ingen ställer upp på mig när jag ber om hjälp trots att jag släpper allt jag har för händer när någon behöver min hjälp. Den enda lösningen jag har på det är att sluta hjälpa människor, för att jag ska slippa bli så jävla besviken hela tiden. "Inte viktig", det är vad jag hör, det är de djupa ärren jag bär. Men jag kan inte ändra på människor, jag kan inte tvinga någon att svara på tilltal när jag frågar dem saker, jag kan bara styra mitt egna handlande.

Men nu är det helg och jag kan inte göra något åt Felix situation, han ligger och snarkar och är mätt och nöjd. Jag måste ta mig till kiosken och betala 35 kronor för att få sätta in 50 kronor på mitt bankkonto så att jag kan betala min jävla box. Jag har "admin-jobb" att göra också, men jag ska försöka att vara på lite bättre humör då.

torsdag 10 april 2014

Byta bank?

Jag kom helt plötsligt på att jag inte har pengar att betala min Glossybox med, inte på kontot. Jag har pengar i plånboken. Det enda sättet jag spontant känner till för att få dessa pengar in på kontot är att åka ner på stan (25 kronor enkel resa) för att använda en automat som jag inte vet hur den fungerar. Nej.

Jag funderar på att helt enkelt byta bank. Icabanken verkar rätt smidig, om jag inte missförstått nånting så verkar den även väldigt mycket billigare i avgifter! Ett annat alternativ är Forex, men återigen så innebär det en tripp in till stan. Jag klarar inte att sätta mig på bussen ensam idag.

Jag får fundera på saken i några dagar, under tiden måste jag ändå lösa den här betalningssituationen. Vill du låna mig en femtiolapp några dagar? Yes?

Jag är för trött för att tänka, vi har varit uppe hela natten, tvättat på morgonen och nu är jag trött.. Men vi måste hålla ut några timmar till för att få ordning på sömnen.


fredag 4 april 2014

Blockningar

Av en händelse noterade jag att inte mindre än två personer som tidigare valt att blocka mig på Facebook har avblockat mig. Jag var inte inne och snokade nu, men jag vet att det här är relativt nygjort. Gemensamma vänner and all that, ibland glider ett öga förbi och kollar. Det ger mig blandade känslor i alla fall..

Uppdatering Felix:

Han mådde ganska snabbt lite bättre efter att jag höjde medicinen, på eget bevåg. Jag ringde på måndagen och bad vetten ringa upp mig, det gjorde hon klockan sex på tisdag kväll. Ni vet redan hur missnöjd jag är med den här personen.. Vi kom fram till att testa ett vet-foder till hans mage, och hon menade att det ju fanns "provpåsar" att få eftersom att han är väldigt kinkig med vad han vill äta.

Så jag tog med mig grannen och våra hundar och knatade ner till vetten här om dagen, Stella fick lite träning eftersom att hon tycker att veterinärbyggnader är otäcka, och det gick jättebra när hon hade sin kompis med sig. De meddelade dock att det inte alls finns några provpåsar för blötmat, och det borde väl veterinären veta att han bara äter? Jag vet inte hur många gånger jag upprepat det. Jag köpte i alla fall en påse av varje sort, fick provpåsar på torrfoder och Stella fick en rosa anka, sen knatade vi hem igen.

Han verkar över lag vara mer förtjust i Royals produkter, och då spelar det ju ingen roll vad jag tycker om dem. Han äter till och med torrfodret om jag håller honom sällskap. Han känns lite fastare i kroppen igen och då kanske jag kan bråka lite med honom och inte ge honom blötmat direkt när han säger att han vill ha mat utan att han får ta några kulor torrfoder istället.


Fröken Stella fyller åtta på söndag! Jag har spammat alla med bäbisbilder, så här får ni också några.