Grinig

Jag såg att en av mina spel-vänner gjort ett inlägg på fejjan om att hon "inte ville se" att folk postade saker med skadade och misskötta djur och så vidare för hon tyckte att det var jobbigt och skulle minsann radera alla som la upp saker som inte passade henne. Jag blev upprörd och skrev en egen tjurig status, och sedan raderade jag henne från mina vänner. Folk får väl leva i sin skyddade bubbla om de så önskar, men jag anser att det är ett av de stora problemen världen har idag, man vill inte se, man vill äta den billiga köttbiffen från affären och inte se hur de utländska djuren blivit behandlade och hur många av dem som dött i transporten. Man vill inte se försöksdjuren i ögonen, för man vill ha den där produkten utsmetad på valfri kroppsdel och inte tänka på hur många liv det kostar. Snabb tillfredsställelse handlar det om, vill ha, vill ha nu.

Jag är inte felfri, men jag försöker att tänka mig för.

Jag funderade en stund på att posta nåt i stil med "Kan alla sluta posta religiösa saker, jag vill inte se det, jag känner mig kränkt av era religioner, annars måste jag radera er." och se hur många av mina amerikanska vänner som skulle sätta i halsen. Jag får snällt scrolla mig igenom djungeln av bilder på Jesus och alla bibelord..

Sen tog jag ut min lilla hund, hon har slickat sönder tassen och får ta mycket korta promenader tills det har läkt. Hon gör så ibland, det är ganska typiskt bullar har jag förstått och under de åtta år jag har haft henne så har hon ju ändå överlevt. Hon är en välmående och glad hund, frisk framför allt. Jag har haft hund i 20 år, min första hund mådde också utmärkt, han blev elva år och sedan tog cancern över. Jag har aldrig gått nån lydnadskurs, mitt mående är varierande och således också min ork och min ekonomi är ett vrak. Trots allt detta så har jag haft friska och glada hundar, inte tjocka trots bristande motion, inte magra på grund av matbrist, inte lidande på grund ut av uteblivna veterinärbesök. Men ändå, så finns det alltid någon som vill kritisera hur jag sköter dem..

Att hon inte hade bandage på tassen ifrågasatte grannkärringen, jag tröstade henne med att hon får ha en av mina strumpor på sig inne. Jag sa att jag tvättade tassen med steril saltlösning, det var heller inte bra, jag skulle köpa vad-det-nu-var på apoteket. Personen håller lydnadskurser och har ingen som helst koll på sin egna flock med hundar, och framför allt, min hund skiter inte blod år efter år och skulle hon göra det så skulle jag ta min skrala ekonomi och gå till veterinären.

Sammanfattningsvis så tycker jag att folk kan ge fan i att döma mig. Efter tjugo års hundägande, och tjugo års kritiserande, så bryr jag mig i och för sig inte så mycket längre. Jag insåg att man inte kan göra rätt, det spelar ingen roll vilken skola man följer, eller hur man väljer att hantera sin hund, det är alltid någon som har nåt att säga. Jag vet att min hund mår bra. Jag är nöjd med min hunds lydnadsnivå, även om hon inte kan gå "fot".