torsdag 30 januari 2014

Seniorkoll


Det här är kärlek. Felix är en väldigt kärleksfull liten man, han bryr sig inte speciellt mycket om huruvida jag vill ha kärlek eller inte, och jag försöker ta mig tid att kramas med honom en stund, eftersom att jag är fullt medveten om att våra dagar börjar ta slut.

Felix är 14 år, han är född på millennieskiftet. Han har börjat dricka väldigt mycket tycker jag, förutom att han är lite snurrig i allmänhet, så jag ringde och bokade tid för en seniorkoll på tisdag. Grannen ovanpå lovar att skjutsa oss.

--

Vatten alltså, han har inte börjat supa..

tisdag 28 januari 2014

Tandvårdsgrejsets jävla evighetsberättelse

Ah, inget har hänt. Alls. Läkaren minns inte ens att vi pratat om det här för ett par månader sen, den gången vi pratade så ville han även uppdatera min medicinlista och kolla vilka meds jag åt och vilka som bara stod kvar sedan tidigare, jag gick igenom det med honom och han frågade samma saker nu igen.

Han upprepade säkert sju gånger att jag skulle "gå till apoteket och få en lista" på mina mediciner som jag sedan skulle skicka till landstinget. Då tog jag fram broschyren (som kommer från deras egna väntrum) och läste innantill om hur läkaren skall skicka intyget. Han upprepar, jag upprepar tills jag höjde rösten och darrande på stämman förklarade jag att min inkomst är en bråkdel av hans, att jag har en tand som sitter lös och att jag inte vågar borsta tänderna ordentligt för att jag är rädd att den ska lossna, detta har jag gått med i tre månader nu och väntat på att få hjälp med, jag har ringt otaliga samtal fram och tillbaka, och att detta är något som jag faktiskt har rätt till. Han gick i försvar och menade att de var överbelastade, och jag sa att jag förstår det, men det är vi som kommer i kläm i den här änden, det är patienterna som får lida, som hamnar mellan stolarna. Han skulle göra sitt bästa för att försöka få det här gjort.

När jag bad om ett nytt recept på buspiron så piggnade han dock till, och det stärker bara min känsla av att vi matas med mediciner för att vi ska hålla käften.

Jag känner mig stressad, listan är överjävligt full idag och jag kommer ju få plocka bort saker, mer saker än vad jag redan plockat bort. Och att bara sitta här vid köksbordet och glo och vänta i tjugo minuter medan jag väntade på att han skulle ringa gjorde inte saken bättre. Nu, mat.

Hamnade i gräl på fejjan också, med nån mupp. Jag känner mig väldigt stolt över mig själv som höll min ilska för mig själv när jag blev kallad "lilla tjejen" och diverse personangrepp så var det inte långt ifrån att jag frågade om "tant inte borde ta och lugna ner sig innan hon bryter lårbenshalsen", men jag skakade bara på huvudet och insåg att en del människor förstår inte varför det är viktigt med grundlagar och öppenhetsprincipen och demokrati och sånt där fånigt. Small minds, big heads.

lördag 25 januari 2014

Bortskänkes

Den är slut! Äntligen!! 2:50 Tydligen var det en sann historia och den är väl tragisk i sig, men hur en författare porträtterar sin historia är ju avgörande i en boks kvalitet.

Jag hoppas att det inte gömmer sig fler Grisham i mitt bokskåp...

On to Hemingway! 3:49


Spoiler: 

Tre män döms för ett mord de inte begått, nån är psykiskt sjuk med typ alla diagnoser, vet inte kan inte skilja på karaktärerna, de hamnar på death row, det är hemskt. DNA-tekniken gör framsteg, de frias. En dör i skrumplever. The end. 

torsdag 23 januari 2014

Stuff!

Superexalterande! När jag ork-hinner fundera på vad jag ska göra med det!

tisdag 21 januari 2014

Vissa dagar..

Ja, ni vet. Ni har väl också såna här dagar.

Avbokade sköterskan. Hon ringde, eftersom att jag bad henne göra det, och var chockad över att jag ännu inte fått något svar på det här tandvårdskortshelvetet och hade bokat ännu en telefontid med läkaren då han kan få förklara vad han sysslar med eftersom att han inte har skrivit något intyg.

Städandet som skulle göras idag blev gjort efter att jag löst avloppsproppen i duschen som jag inte alls hade inplanerad. Men jag reder mig själv, det gör jag. Trots pms och ryggvärk. Tack så mycket.

Jag fick mitt paket från Animail, det stod innanför porten. Det ska det inte göra och de har fått ett mail av mig där jag förklarar att det inte är acceptabelt att varannan leverans inte sker som den ska och att det är den tredje lådan i rad som har varit öppen eftersom att de uppenbarligen inte klarar av att tejpa dem. Jag, som redan hade ont i ryggen kastade upp lådjäveln med 25 kilo i upp för trappen (kartongen höll inte för det, nej) och spottade svordomar och otrevligheter omkring mig under tiden.

Nu skulle jag kunna gå till djurbutiken och bära hem tio kilo mat på axeln hellre än att använda mig av postens undermåliga leveranssystem. Klarar man inte att göra sitt jävla jobb så får man väl söka annat!

Van-sinn-ig. Nu ska jag gå ut med hunden och jag hoppas att jag får vara ifred. Sedan ska jag duscha i min fungerande jävla dusch och sedan ska jag sova.

Hejdå.

söndag 19 januari 2014

Hejhejhej

Jag kommer på ibland att jag inte bloggat på evigheter och "ska göra det sen" och så händer det nåt *ooh shiny* och så glömmer jag det.

Hur är det? Jorå. Jag har beställt mer pysselgrejer, dock mindre strukturerat än vad det var från början. Oooh, shiny, köp. Vi jobbar på att gå upp tidigt, i ottan, och sova tidigt, på eftermiddagen när alla vill ha min uppmärksamhet, och det har funkat rätt bra. Idag vaknade vi sju och det är jag inte nöjd med alls.

Jag försöker ju läsa den här boken, bok nummer två, och den är väldigt väldigt tråkig.


Det snöar, och snöar och snöar varenda eviga dag. Jag anser att det är vår efter nyår och jag är inte alls nöjd med att det vräker ner en massa snö. Stella är snygg i sin hoodie i alla fall. Häromdagen fick jag gå ut med grannens hund när hon blev sjuk, och även om folk i grunden har väldig respekt för pitbulls så har de lite mindre respekt när pitbullen har en lila hoodie på sig. När man kommer med en stor svart rottis (som har päls och inte behöver kläder) så vänder folk på klacken och går åt det andra hållet lite oftare.


söndag 5 januari 2014

Min kreativitet

Jag var ganska desperat efter julhelgen, helt enkelt. Det är inga roliga saker att skriva om, men för att slippa tänka på mitt miserabla liv och vem som ska städa upp efter mig när jag dör av nånting och katterna börjar äta på mig eftersom att ingen saknar mig på flera veckor och så vidare så beställde jag lite grejer. Min vän Y bjöd för länge sedan in mig i sin grupp på fejjan där det handlas med sånt här, och jag tog mod till mig köpte en del av en kvinna där. Sen hittade jag en internetshop som sålde snören och köpte 20 meter. 


Som ni ser på den fucking glasklara bilden så hann jag även shoppa till mig en reservdel till telefonen och en ny laddare eftersom att det inte kändes säkert att ha en laddare där innerkablarna stack ut placerade i sängen på natten. På tal om att spontan-dö och ingen saknar en förrän det börjar lukta i trappen. Det gick sådär, jag monterade isär saker och monterade ihop saker och märkte att jag varken hade ljud eller wifi. För sånt satt tydligen i mittenramen. Det stod det inget om.. En snabb sökning klargjorde att jag skulle behöva köpa en ny högtalardel (den var ordentligt fastlimmad i original-mittenramen) för nittionio kronor. Yolo, tänkte jag, och slet båda mina mittenramar i bitar. Jag är fett nöjd med mig själv. 

Dygnet är på svängning eftersom att jag i alla fall mår lite bättre när jag kan sova. Inatt har jag beställt mer delar från internetshoppen eftersom att jag inte tänkte på att köpa lim och det inte finns nåt på ica. Y frågade om det kanske fanns fler butiker i min stad, och det kanske det gör, men jag vill inte åka nånstans. Speciellt inte ensam. Och jag har inga vänner som delar mina intressen. Och kommer aldrig att få några för att statistiskt sett binder man inga djupare relationer i min ålder så. Whatever. 

Jag tar beställningar om nån är intresserad av ett armband. Och de där är till salu, förutom det med rosa döskallar såklart.