Dra linjer

Det är svårt att dra linjer för vad man utsätter sina djur för. Jag tror att Felix mår sämre. Om det är så enkelt att sänkningen av medicinen gör att dosen blir för låg så är väl det ganska enkelt åtgärdat. Men då riskerar han istället att få värdena sänkta för mycket. Kanske är det nåt annat som är fel. Jag avvaktar i helgen och planerar att ringa vetten på måndag, men det tar bara några sekunder för hjärnan att hamna där vi måste ta ett beslut. Jag måste ta ett beslut. 

Jag kände en person som valde att tvångsmata sin katt för resten av livet, för att han inte ville äta fast att hans sjukdom var åtgärdad. Det kommer jag aldrig att göra. Någonstans där emellan ligger min gräns. 

Jag har tagit dessa beslut flera gånger nu. Men det är svårt. 

Min älskade lilla man ligger här mellan mina armar och håller i min hand när jag skriver, eller så sätter han tassarna på musplattan så att jag inte kan göra ett dugg med datorn. Jag vet inte om han är ledsen eller om han tröstar mig. Vi tröstar varann.. Han är så tunn, och liten, min stora tjocka kattman. 

Jag försöker att inte måla fan på väggen. Det kan vara så att han behöver den där höga dosen, det finns inget mellanläge, tabletterna går inte att dela. Ska försöka sätta etiketter nu, han somnade på musplattan.