Shopping och umgänge..

Jag och N tog en tur ut till Rusta, jag minns inte vad det var som hon skulle ha där, men jag hittade det här! Haha.. Jag råkar gärna handla på mig grejer när jag kommer ut på såna där ställen, eftersom att jag inte tar mig ut själv.

• Superbästa pläden någonsin har de på Rusta, den kostar 99 spänn! 
• Fyra solcellslampor till balkongen, 20 spänn styck. 
• Kattstrypare, buntband för att sätta fast lamporna. 
• Bajspåsar, de bästa jag haft och det är inte bara för att det är döskallar på dem.. 
• Dammsugare, no förklaring needed. 
• Hallontvål, tio spänn! 
• Den där stora runda saken är ett doftljus med tre vekar i glasburk, lavendel. 
• Den lilla gråa rutan är ett set med sex stycken små örhängen. 
• Värmeljusen hittade jag i och för sig på Plantagen.. 

Den egentliga orsaken till att vi åkte ut var att N skulle fixa balkonglådorna och köpa ljung på Plantagen.. Vi avslutade det hela med mawt på Max.

Vi pratar ju en massa också, och hon är så himla bra. Vi pratar om att vi är lite lika på det viset att vi är lixom raka och framåt. Eller, jag har lite svårt att säga att jag själv är framåt, för de första 18 åren av mitt liv var jag verkligen inte det. Därför antog jag att det var nåt jag tränat fram, men på senare tid så tror jag snarare att det är nåt naturligt som legat förtryckt i nåt hörn i hjärnan.. Sen tycker jag att det är normal social kompetens och förstår inte varför alla gör så stor sak av det. Men så är det visst inte, normalt alltså. N har helt rätt när hon säger att vi är sådana som man antingen älskar eller hatar.

På tal om det så finns det på fullaste allvar grannar som är rädda för mig, det säger de till andra grannar. Trots att jag bara är en snäll liten kissekatt.. Visst kan jag vara högljud, jag svär väl en hel del (och ser inget jävla fel med det), svartklädd med metall i ansiktet och med en mördarhund vid min sida, men jag är snäll och det är precis vad de som känner mig förklarar för de som är "rädda" också.

Och sen sa N nåt som ba värmde mitt lilla hjärta, hon är ju så där rak och tydlig, och sa att hon tycker att jag är så härlig för att jag bara är mig själv, när jag är glad så är jag glad, när jag är arg så är jag arg och det är inget som jag döljer. Jag vet inte riktigt hur jag skulle kunna dölja det heller.. Finns det nån finare komplimang än att man är bra för att man är sig själv?

Mh, vaknade tidigare än jag hade tänkt idag, helt plötsligt har jag problem med att sova längre än jag borde. Så jag tänkte blunda en liten stund.. Eventuellt är det ju fest i helgen och då orkar jag fan inte ha gått upp klockan sex på morgonen.