Måndag igen!

Jag vaknade av att hunden hade kört in ett skulderblad i ryggraden på mig.. Inte alls skönt kan jag tala om för er. Kan vara nästan lika illa som en armbåge i låret. 

Glömde av det där med att ringa till vetten, men det är ingen panik-panik med det.. Jag tycker det är dags för Busan att få gå vidare till råtthimlen innan hon lider av sin tumör. Jag ser inte fram emot det alls, och hoppas att de är så snälla de kan vara mot henne när hon nu inte riktigt är van att hanteras. 

När jag och C kom från Ica så blev jag stoppad av en karl som bor i trappen bredvid, han som har den skabbiga bruden hos sig, hon som ville slåss ni vet? Ja, han bad i alla fall tusen gånger om ursäkt, jag sa att jag inte alls är arg på honom och att det inte är hans fel, men att jag inte vill se fanskapet igen, och det höll han nog med om. Eller, jag är inte helt hundra på vad han sa, för hans svenska är lite knackig, men han klappade mig på axeln några gånger.. Nåväl, jag har aldrig varit arg på honom, och nu har vi rett ut det. 

Vi har gått en promenix ikväll, jag, hund och C. Inte så långt och inte så fort men det var skönt. Min tå är fortfarande lite upprörd. 

Måndagskören har kört sin grej, som vanligt. Jag och min säck har inte kommit så långt som jag väl hade hoppats men jag ska inte sova än så jag hinner väl fixa. Dock har jag (applåd pls) burit ner kattburen samt en låda med prylers i källaren! Där är det också en väldans massa saker som ska slängas.. Besöket hos morsan satte igång en massa tankar, hon har mer prylar än vad jag har, bara mer uppstyrda efter väggarna och städat.. Jag vill ha mitt hem tillbaka.