Jag har.. och vemod.

Mitt dygn är helt upp och ner, så ha tålamod med mig när jag skriver om tidsrymder.

Idag, det vill säga sedan jag vaknade efter att ha sovit, så har jag fått en hel del gjort! Nyss bäddade jag rent i sängen, om än inte med matchande lakan men ett stort plus är ändå att täcket är tvättat och torkat, det blir lite varmare så.. Jag har slängt en säck med diverse saker, bland annat en massa skor som jag inte använder. Det känns bra att slänga saker när jag klarar av att slänga saker.. Mitt nya mål, och jag är väldigt dålig på det här med mål, är att slänga en säck i veckan. Bra veckor är det inget problem, dåliga veckor är det omöjligt, så jag tror att en i veckan kan vara en lagom summa. Jag har tömt och sedan fyllt tvättkorgen med saker som jag ska ta ner i tvättstugan och tvätta där, mest för att det finns en torktumlare och en tjusig mangel som gör allt mycket bättre. Jag har vikt en massa tvätt som hängde på tork och fyllt maskinen med saker som ska tvättas men eftersom mitt dygn är som det är och man inte får tvätta mitt i nätterna så får det vänta lite..

Känner mig helt galet duktig och sen kommer jag på att det här är vad friska människor klarar av på en dålig dag. Antar jag..

Jag pratade med min vän K här på kvällskvisten och vi kom in på min första lägenhet. Han tycker över lag att man "inte ska ha så mycket saker" medan jag inte vill släppa taget om nånting. Jag fick min första lägenhet för att jag väldigt akut behövde flytta hemifrån, det var en trea på en relativt tjusig adress med en relativt tjusig hyra. Jag tog nästan inte med mig nånting hemifrån. Jag köpte en ny säng på IKEA, fick ett köksbord med stolar i inflyttningspresent av min mormor, och någon månad senare så fick jag en begagnad hörnsoffa i fuskskinn. Jag tog med mig min fjortontums-tv, min stereo, en byrå (varför?) och en bananlåda med cd-skivor. Tvn fick stå på en köksstol som flyttades mellan sovrummet och vardagsrummet beroende på var jag kände för att sitta. Gardinerna fick jag av paret som bott i lägenheten innan mig. Jag satt där i min tomma lägenhet och visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen eller vad jag skulle göra med mig själv. Det var länge sen.. Det känns som ännu längre sen, det känns som om det hände en annan person.
Idag, när jag faktiskt äger möbler och har taklampor och krukväxter så funderar jag på hur den lägenheten skulle se ut om jag bodde kvar i den. Min lilla trea.. Jag bodde där i exakt elva månader innan jag tröttnade på att inte få byta ner mig till en lägenhet som jag faktiskt hade råd med och gick ner till kontoret och sa upp lägenheten utan att ha en ny adress att skriva in i uppsägningen.
Äh, jag landade på fötterna och fick en (för mig) mycket finare liten tvåa i ett fint men mindre snobbigt område med i alla fall en mysig granne..

Men frågan var; var jag olyckligare utan en massa saker? Är jag lyckligare nu när jag har fler taklampor än vad jag har tak för? Fler krukväxter än jag har fönster för?
Jag vet helt säkert att jag var lyckligare då, naivare och oskyldigare och gladare och framför allt fullare. Jag vill ha tillbaka en del av mig själv som försvann där, bara en liten del, en liten bit av den där känslan.