Jag hatar tvättstugan, och saknar Kenny. Men samtidigt tycker jag om tvättstugan! Jag jobbade ett tag med att sköta en tvättstuga, det var bara jag, maskinerna och berg med tvätt och det trivdes jag utmärkt med. Jag blir stressad av att dela ytor med andra människor.. Jag tar alltid sista passet så jag slipper känna att någon ska komma efter mig, även om jag alltid är färdig med god marginal.
Sen var det kök också ja.. Jag har rutat in allting väldigt noga för att jag kände att det skulle hjälpa mig att göra något när jag inte orkade resa mig ur sängen. Då. Förut. Och det gör det ju, jag slipper fundera så mycket över vad som ska göra mig stressad just den här dagen när jag vaknar. A4-block med text, noteringar, inte glömma. Trots det så blir ibland saker inte gjorda. Jag tycker ändå att jag fått en del av det tänkta gjort idag, helt klart godkänt.
Tydligen ska jag träffa min sköterska i veckan, och det känns som om jag gjort en 360-graders vändning här, sist jag var hos henne så berättade jag att tandläkaren - tänderna - är ett av mina stora stressmoment just nu, och hon sa väl inget speciellt om det. Allt ringande angående det här jävla tandvårdskortet slutade i förra veckan med att jag blev hänvisad till att ringa sköterskan på psykiatrin! Da fuq!? Om nu inte den vanliga läkaren hinner komma tillbaka från sin sjukskrivning och telepatiskt lista ut på vilka grunder han ska skicka in nånting till nån som godkänner nåt..
Oh! Klockan!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar