lördag 30 mars 2013

Sad girl is sad

Allt jag begär är att folk ska lyssna, acceptera och försöka förstå. Mig.

Jag önskar att jag var viktig för andra människor, jag känner sällan så. Stundvis, visst. Men jag är rotlös, obunden och ständigt flackande bland människor. Jag tar för givet att alla relationer har sitt slut, för det är min erfarenhet. Därför är det svårt för mig att verkligen släppa in dem..

Jag känner mig kritiserad, ifrågasatt och framför allt sårad nu. Sårad över att mitt ord inte räcker till.

I en relation som jag verkligen aldrig trodde skulle ta slut.

Jag är glad att jag har min fina Inzi och kloka N. Kanske vågar jag bygga upp, riva ner igen.

2 kommentarer:

  1. det är smärtsamt som fan - men det visar också hurdana personer är under sina masker

    jag blev rörd när jag läste detta, att du känner att du har stöd hos mig
    vågorna i livet

    <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, masker - fasader.

      Det gör jag! Väldigt mycket. :)

      Idag sög, inget har blivit gjort, imorgon får jag återuppstå som Messias! ;)

      Radera