söndag 8 juli 2012

Gårdagen..

Jag kände att jag verkligen ville gå ut till kyrkan igår, men när vi började gå kändes det eländigt långt och luften kändes tjock och andningen tung. Jag är ju så jävla rädd för att inte kunna ta mig hem igen.

Men vi gick vidare, genade genom spåret och ut på en grusväg som visserligen går förbi nyare radhus men som leder upp till bonden. Mellan staden (radhusen) och bonden sträckte sig gigantiska rapsfält, och är nånstans så lättade luften. Vi följde grusvägen genom bondens gård och vidare mot den större vägen, det är en bra jävla bit att gå, speciellt när jag insåg att hans brevlådor satt i slutet på den vägen! I stan klagar de över att vi eventuellt ska få postboxar längst ner i husen istället för att brevbäraren ska springa i trappor... Det sätter saker i perspektiv. Nu vet jag inte hur långt det var men en god bit, 15 minuters promenad i alla fall..

Vi kom ut på den större vägen och svängde vänster mot kyrkan. Det var inga hästar ute i hästgården, det var lite tråkigt, och det var bröllopsfest i kyrkskolan som ligger mitt emot kyrkan. Vi satte oss på trappen till kyrkan och jag tog en rök, hunden fick lite torrfoder och vi delade på vattnet. Vi gick in på kyrkogården och gick runt kyrkan till en grav som jag brukar titta till, det är ett par som mormor och morfar bodde hos en gång i tiden, de har en stor grav men inga barn och ingen som sköter den. Ibland brukar jag hälsa på och lägga en blomma om jag har nån.

Sen gick vi och satte oss i minneslunden. Hunden förstod inte riktigt varför Mormor bodde i en trädgård, men hon satt snällt och lyssnade på mig. Vi tände ett ljus och jag tog lite fina bilder, för en gångs skull fick jag ta kort på hundskrället, utan att hon envisas med att vända sig bort. Hon var väl trött..

Sen vände vi hemåt igen, vi tog nästan samma väg tillbaka, men jag hoppade över "genvägen" genom nässlorna. En bit efter att vi kommit in bland villor och cykelbanor så blev luften så där tjock igen.. Den tog oss väl två och en halv timme ungefär, kanske lite mer, vår lilla utflykt. Det kändes skönt när jag kom hem, det kändes bra att ha varit där. Lantluften var bra för både kropp och själ och när vi gick där längs åkrarna så försökte jag komma ihåg vilka sädesslag han hade satt, förutom raps då, och vad blommorna hette som kantrade grusvägen.

När jag hade matat alla djur och det där som ska göras på kvällen så satte jag mig på balkongen med ett glas Vana Tallinn, det hade Mormor gillat.. Det kändes som en bra avslutning på dagen. Hunden somnade som en stock..

Jag verkar ha sovit mig igenom sommarens största regnoväder, det sägs att det har åskat? Se där..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar