2 kv..

Jag har nästan fyllt säcken, och det känner jag mig ju jävligt nöjd med. Jag är annars en mästare på att skjuta på saker till sista sekunden. Eller dagen.. Jag slängde en billig och ganska värdelös hundsäng som jag köpt vid nåt tillfälle, och lovade henne att jag skulle köpa en ny istället. Lovade att köpa en ny tross också, eller "dragpryl" som det heter här hemma. Det blev ju lite mer som åkte med när jag ändå höll på, så jag har väl städat typ två kvadratmeter.

Det är jävligt lätt för utomstående att döma.. "Det är väl bara att.." säger de, och jag orkar inte ens förklara då. De runt omkring mig kanske inte heller förstår, men de accepterar och tror mig. Jag har lixom stagnerat det senaste året, fastnat i det. Som jag sagt, en frisk person med ett normalt skyddsnät och allt det där hade kanske klarat det bättre, nu är jag en person som redan innan allt "det där" var sjuk, sjukare än vad jag varit tidigare, och i stort sett utan skyddsnät. Inte helt utan, det är orättvist att säga så mot de som försöker vara där för mig, men utan en närmare krets i alla fall. Hunden gör inte så mycket nytta, även om hon är väldigt bra att krama på när det behövs.

Men nu är vi snart på ett brytdatum, där allt stannade totalt, och det känns lite som ett "nyår" lixom. Jag vill försöka ta ett steg framåt. För att göra det känner jag att jag behöver gå genom elden. Det kanske låter som om jag är en självplågare nu, och det kanske jag är för en del av mig vill inte må bra, men jag känner att jag måste göra så.

Känner att det är mycket elände och sjukdom i bloggen nu, och jag vet inte om jag själv hade orkat läsa den om jag inte var jag. Ska försöka peta in lite roligare saker, med resultatet att det blir en miljard inlägg per dag istället. Yay you..