Natten..

Vi kom väl hem där vid tvåsnåret, jag gick runt huset med min stackars snälla lilla hund som jag känner att jag knappt sett röken av under gårdagen plus att hon fick en väska i nyllet när hon, på det sättet hon gör, ville på Tjej när hon fick sitt anfall.. Hon är inte elak, hon är bara väldigt på och väldigt klumpig och väldigt högljud.

Vi kom hem, jag hade fått i mig en halv liten chokladkaka som grannen köpte i automaten på Strömsholm, jag hade naturligtvis ingen växel.. Nåt att komma ihåg till nästa gång. Jag fick i mig en skål med yoghurt/banan/sylt och försökte sova. Jag har inte sovit många minuter i sträck dock.. Varje gång nån av dem har rört på sig så har jag vaknat, Tjej har flera gånger försökt söka sig till hunden som inte alls förstår varför katten helt plötsligt är så konstig och närgången och hoppar till och fram och då är jag rädd att hon ska råka göra illa Tjej. Tjej har sovit hos mig och sen i fåtöljen och fram och tillbaka och hunden och fotänden och skulle sova på min axel och slicka mig i ansiktet och ja, inte så mycket sömn.

Hon fick ett anfall till igår när vi kom hem, jag ringde in till Strömsholm men jag hade inte möjlighet att åka tillbaka och de tyckte heller inte det var nödvändigt. Vi inväntar provsvar på nåt som jag inte ens minns vad det var idag. Eventuellt imorgon. De säger att det kan vara för att det blev så himla mycket igår.. Eller, de förklarade att de kan ha ett pågående långt anfall fast utan själva de fysiska kramperna, och att hon fick ett till anfall inom ett dygn tyder på det. Så hon kanske fortfarande är i själva anfallet..

Jag tycker att hon mår sämre idag, hon är väldigt vinglig, nu när jag kom in från att ha rastat hunden så hade hon kissat bredvid kattlådan. Jag har fått i henne lite mat och nu sover hon i min säng. Men inte på nåt normalt sätt, tycker jag..

Jag vill bara gå iväg och få ett slut på det, för jag tycker att det är hemskt att se henne så här.. Jag känner att jag borde ha låtit henne somna igår som jag hade tänkt, men när hon låg där och spann och kurrade och tyckte att det var mysigt med helt främmande människor som tog i henne så var det inte så lätt att komma ihåg att jag tänkt så. Å andra sidan bör jag väl kanske lita lite grann på att veterinären vet vad hon pratar om?

Vetten trodde i alla fall att risken för att det var nåt smittsamt som mina katter har var minimal.. Det var skönt att höra.

Och ja, jag höll på att svimma när hon tog blod av Tjej.. Men hon skyndade på lite och jag hann sätta mig med mina ringande öron och grannen höll koll på katten..