Manic train

Jag har städat hela sovrummet, rensat garderoben, skurat elementet, tagit ner gardinerna (ska tvättas), skruvat loss tele-uttaget som ingen använder och som bara är i vägen and so on. 

Vad fan hände? 

Svetten rinner och jag ska väl rasta hundungen. Sen ska jag väl slänga stuff, det är mycket stuff som måste slängas. 

Awsome äre, awsome. 

2

Det är två år sen jag lyssnade av min telefonsvarare, eller säkert någon månad till. Klarar det inte idag heller, jag har bara stängt allt inne, bundit ihop mig med buntband och tejp för att inte rasa i bitar. Det gick.

Handlade. Ska äta nu.

Lolz

Jag lurade i N att jag skulle ge henne munkarna som jag köpte idag (torsdag) i födelsedagspresent på måndag, och blev "jättearg" när hon inte blev överväldigande glad.. Haha, jag garvar fortfarande åt det! Roligaste ever..

Jag har nåt helt annat inpacketerat i mitt skafferi! I Nalle Puh-papper.. Men nu kan hon ju inte bli besviken i alla fall..

Haha.. Tror att jag ska slå in den där ölen ändå, i julpapper.

Konservera ångest i handgranater

Dagen har varit riktigt sketen, full jävla panikångestattack. Jag var väl medveten om vad det var och jag skräms inte av dem på det viset att jag tror att jag ska dö eller nåt sånt, men det är ändå obehagligt. Jag vet också vad kroppen gör, vilka kemikalier som går helt wild and crazy. Fly eller fäkta, men man kan varken fly eller fäktas med en osynlig motståndare. 

Jag vill fly från mig själv, fly mitt liv, flytta någon annanstans, sluta röka, sluta äta, sluta med allt. Men det fungerar ju inte så.. 

Juli är bara en dålig månad, helt enkelt. Det kommer den alltid att vara. Jag tittar på kalendern och inser att det snart är dags och att den dagen går helt åt helvete. Och att jag måste ta mig samman igen. Det är snart ett år sen sedan jag faktiskt bestämde mig för att resa mig upp och försöka leva. Det går väl sådär med den saken.. 

Jag skulle vilja kunna konservera panikångesten och bjuda på den trippen till alla de som tycker att man måste "bjuda till" och "sluta krångla" och "det är bara att..". Slänga en jävla ångestgranat i ansiktet på dem när de står där och tycker att det nog inte är så farligt.. 

Heeeej..

Men vad jag är dåligt på att skriva, och läsa.. Jag vet inte, jag har kanske nån slags paus?

Jag har i alla fall tvättstuga idag också. Om ett tag. Dessutom har jag rastat grannens vovve på "morgonen", det vill säga lunchen. Jag och Stella gick upp och hämtade honom och så gick vi ut en sväng. Normalt sett går jag bara upp lite bakom husen på morgonen med min lilla gris, och grannhunden hade faktiskt varit helt nöjd med att göra det också för han är lite mammig och vill inte gå utan henne. Men med lite glada tillrop så gick vi i samlad trupp, alla tre lika trötta. Jag vill helst inte gå nånstans innan mitt kaffe och rök, men det gick bra.

Nu är jag liksom ganska pigg! Jag kanske ska börja släpa min trötthund på samma tur om mornarna..

Åååh, när jag lämnade grannhunden igen och gick ut i trappen så råkade jag släppa Stella rakt på grannkillen! Jag hörde inte hur han smög ut från sin lägenhet.. Han är jättetrevlig och så, men Stella tycker inte om hans landsfränder, så att säga. Hon verkar ha lärt sig att skilja på person och person efter att jag talat om för henne många gånger att han är snäll och han har heller inte försökt hoppa på oss/skrikit på oss/varit påtänd. Jag bad tusen gånger om ursäkt och han sa att det inte var nån fara och frågade om jag flyttat in till grannen. Duktig granne, duktig hund, klantig morsa.

Tvättstuga

Jag hatar fortfarande tvättstugan och saknar Kenny som gått vidare till vad nu tvättmaskiner gör när de dör.

Men, jag har skjutit på att tvätta eftersom jag mått skit. Jag vet inte riktigt hur jag mår, bättre men ändå lite off. Jag är inte jättesocial men sen trivs jag ju med mitt egna sällskap rätt bra också. Oavsett vad jag tycker om att ha tvättstugan så kör jag de första maskinerna nu, de "bra" lakanen så jag kan byta ut de förbannade sidenlakanen jag har i sängen. Jag ska aldrig mer använda dem! Kuddjävlarna åker omkring och efter Stellas "bäddande" så ligger de oftast på golvet och jag vill inte ha saker på golvet!

Stella blir jättestressad av mitt spring, hon är ju inte van vid att jag har tvättstuga.. Hon sitter och ser ledsen ut i hallen när jag kommer in och det bästa jag kan göra är att ignorera henne. Nu hade hon vält ut kassen med handdukar för att hon verkar gilla att sno handdukar.

Såäre..

Ahjustja, jag har registrerat Frukost i naturvårdsverkets igelkottsregister! Jag skrev även att han heter Frukost och är mycket omtyckt. Jag träffade honom häromdagen men han ville inte komma och prata med mig för att jag inte hade hunden med mig? Han är helt wild and crazy Frukost, living on the edge liksom..

Mardrömmar

Jag har drömt mardrömmar hela natten, jag vaknade till av den första men sen fortsatte den tydligen. Jag drömde att jag skulle omplacera Stella, antagligen för att jag läst om en massa oseriösa omplaceringssidor, jag ångrade mig direkt och fick inte tillbaka henne. Och då kastade jag gafflar på folk.. Vilket är det minsta jag skulle kasta om nån försökte separera mig från min hund.

Stella vaknade också och föreslog envist, genom att peta mig i ryggen med en iskall näsa, att hon skulle komma och ligga under täcket, och det fick hon såklart göra.

Det har varit mycket tjafs de senaste dagarna, jag trodde att det var överspelat i fredags men igår togs det upp igen av nån anledning som jag fortfarande inte förstår. Tydligen är jag ansvarig för vad mina vänner gör medans jag, helt ovetande om konflikten, är nere på stan och dricker alkohol. I fredags var jag fortfarande onykter när det började gapas på mig, och således rätt nöjd med livet. Igår hade jag ångest och var allmänt låg och inte alls speciellt medgörlig. Jag blev riktigt förbannad och personen i fråga ska vara glad över att vi inte stod öga mot öga. Om den nu väljer att radera mig från facebook med hot om att jag "inte ska få se bilder" (moget) på grund ut av vem jag väljer att ha som vän där så känns det som dens förlust. I don´t fucking care.

Aja, jag har isolerat mig för att jag mår skit just nu. Det är ju så här det är. Jag är besviken på mänskligheten i allmänhet och tycker att allt är åt helvete. I världen alltså. Jag känner mig ensam på ett sätt som sällskap inte kan råda bot på.

Uppe på ytan igen

Gårdagen var bara ett enda långt drunknande som slutade med att jag blev förbannad. Det blev ingen promenad och mina "ett par kilometer" var en grov underskattning, det är snarare två mil.

Idag håller jag mig för mig själv och försöker hitta tillbaka på banan.. Jag måste ringa Papps eftersom att han fyller år idag. Det känns motigt eftersom att han såklart kommer att fråga hur jag mår, det gör han alltid med en gnutta oro i rösten nu när han vet hur jag har det. Men först ska jag äta.

Jag råkade slänga ett öga på statistiken för bloggen, och blev väldigt överraskad över hur många besökare jag har! Bästa sökordet; "shopping fyller ett hål". Hojta till vetja..

Mormors mugg

Idag dricker jag kaffe ur mormors mugg, jag köpte den i julklapp åt henne för säkert tio år sen. Jag hittade den i en liten originell liten butik som sålde te i lösvikt och köpte den för att katten på den var nästan identisk med hennes katt. Katten, Lina, är ett helt kapitel för sig själv men vi hade ett ömsesidigt ogillande till varandra. Sedan den dagen använde hon nog aldrig en annan kaffekopp.

Idag är det mormors 90:årsdag. Det är tungt och jag känner mig ensammast i världen. Tårarna rinner och det gör fysiskt ont i mig.

Jag funderar på att gå upp till kyrkan, den ligger väl ett par kilometer bort, jag vet inte hur långt det är. Det är jättevarmt idag och det finns ingen chans att Stella orkar gå i värmen, så kanske mot kvällen. N frågade om hon och hennes hund skulle gå med oss, och hon frågar om vi ska åka iväg och äta mat, men jag orkar inte åka nånstans. Jag säger att vi får se om vi ska gå till kyrkan sen ikväll..

Det går väl över, allt går ju alltid över, och snart kan jag väl samla mig lite.

Slutfasen med kattmördaren

FUP:et kom ut igår, jag har väntat och väntat väldigt otålmodigt.

Länk till FUP. Varning för bilderna!!

För min del kändes det helt plötsligt jobbigt att läsa och titta på bilderna, även de jag sett förut. Nu kan jag tillåta mig att känna med katterna och ägarna, allt det där slog jag bort under arbetet. Rättegången är på tisdag, lyckta dörrar och videolänk till Jimmi som inte vågar komma.

Det råder lite delade meningar om saker som hittades i hans gömmor. Bland annat en röd peruk, en sportbh, två par rosa stringtrosor och lite smink. Min vän menar att han skulle maskera sig, jag tror mer på att han har nåt slags trans-intresse. Han har inte gjort anspråk på de sakerna..

Killen är sjuk, det råder det inga tvivel om. Han lättade sin ångest, eller hans "hjärna kändes för tung" tror jag han sa själv i förhöret. När han dödade en katt lättade det, men sen kom det tillbaka, och effekten minskade för varje gång. Han har haft fantasier om att ge sig på kvinnor men inte vågat.

Jag var spot on, och det känner jag mig väldigt nöjd med trots att det är en tragisk historia naturligtvis. Jag satte så många punkter, förutom att jag hade fel person. Det figurerade flera personer som inte har hängts ut, och som inte ska hängas ut heller, så det ska jag väl inte vara missnöjd med.

GP: Så gick kattdödaren i fällan.

Min beundran för grävargruppen finner inga gränser! Det är så vackert, så skickligt. Polisens tystnad var, som jag misstänkte, bara ett spel. Egentligen hade de direktkontakt med grävargruppen och arbetade dygnet runt. Jag vet att grävarna vid tillfälle ringt poliserna mitt i natten med information.

Mina känslor för Buktalaren är lite delade, jag har stor respekt för vad han gjorde, något han absolut inte hade behövt göra. En joker, det var precis vad som behövdes.

Vackert..

Frukost!

Vår lille vän kom glatt spatserande fram till oss ikväll, han är inte det minsta rädd trots att Stella kastar sig mot honom.. Framför allt så lever han!